Julbord...

...har vi inte hos oss. Tack och lov. Det är mycket att göra ändå så här års för det verkar som om alla har bestämt att årets "vi har inte träffats" ska repareras i december och genom att äta middagar på restaurang. En effekt av det jag skrev i förra veckans inlägg är att jag inte skött min rygg. Heller. Men jag känner mig i alla fall piggare.

Jag skulle behöva ett sätt att hålla nere kalorier samtidigt som jag äter lchf och allt detta utan att räkna för mycket. Tips?

Vågen. Som förra veckan. Jag har till och med ändrat här bredvid. Bittert, kan man tänka om man som jag bestämt att inte tänka så. Nej inte bittert. Nya tag. Nu kommer julmaten. Skinka och köttbullar. Mums!!

89

4

Long time no see

En tråkig rubrik som beskriver det lilla tråkiga mig själv. En vän har gått bort. Det har varit mycket kring det och jag har haft tid att äta, men inte att skriva.

I morse vägde jag 89 efter frukost. Man kan gråta över det också.

En del beror på att rutiner omkullkastas. Jag åt pasta (!) en dag och pizza (!) en annan, Frukostbröd tre dagar på raken. Inte hemma förstås utan när vi hjälpt till med bestyren har det inte funnits annat alternativ än att äta vad som fanns eller låta bli att äta. Inga mängder men så här blev det i alla fall. Trycker jag på framsidan av benet blir det en liten grop en stund så jag gissar att det vatten i min kropp. Jaja. På lördag är det första advent.

Tankar för dagen

För ett år sedan

Saxat från mail
"Har du inte ätit något "förbjudet" sen du började med LCHF?"
Nej. Förutom fyra paket tuggummi som du kan läsa om i föregående inlägg så har jag inte ätit något "förbjudet". Ingen pasta, ris etc. Inga under-jord-grönsaker. Ingen frukt. Inget bröd. Ingen filmölk eller youghurt. Inga nötter. Inga bönor etc.

Jag dricker vin om andan faller på. Hellre rött än vitt. I takt med att jag går ner i vikt kommer jag att plocka in fler saker på min äta-lista. Men bara från LCHFs okej-lista förstås.

Från ovanstående lista äter jag jordnötter ibland. Youghurt-såser gör jag också någongång. Men inte det andra. Jag ber om ursäkt att jag inte uppdaterade förra fredagen - min uppdateringsdag! =) - Vi hade en gigantisk beställning - arbete åt chefens släkting så jag glömde bort. Huga!!

Min plan från juli. Hur går det?

1. Bokföra vad jag äter under den kommande veckan, dvs räkna fett, kolhydrater och protein. Japp. Det har gjort. Alldeles för mycket protein och för lite fett. Har ändrat.
2. Om jag inte har en fördelning där fett-andelen är betydligt högre än kolh+prot ökar jag fettet. Som sagt.
3. Jag minskar kolhydraterna ytterligare nu när det är varmt och jag har en tendens att samla på mig vatten. Kolhydraterna ligger mellan 12 och 15 gram per dag. Jag kan nog minska ytterligare.
4. Bli läsare av min egen blogg. Många kloka tankar finns där. Det gör jag.
5. Ha tålamod. = )

Vikten?

86.2!




4

För ett år sedan.

Morgonvägning på vågen. 97 prick och jag jublar. Stekt ägg och bacon till frukost och en idé om filmjölk snart. Men nä, inte än. Minus 15 innan ny ingrediens införs.

En sak jag märker är att jag inte alls är så trött som tidigare. När jag kommer hem från jobbet är jag inte hungrig och har dåligt blodsocker. Trött är jag såklart efter en dag med stående och gående, men det är mer en fysisk trötthet. Den psykiska tröttheten finns inte alls på samma sätt som tidigare. Skönt!

Fortfarande äter jag inte filmjölk Idag. Långpromenad i Norrköping! Och 87.2 . Dvs No change och sakta sakta...

4

En trevlig helg!

En trevlig helg har jag haft med många goda viner och maträtter! Men i fredags var det...

87.2 . Dvs sakta sakta...





3.6

Det går för sakta. På något vis - hur? - måste jag kunna krympa portionerna. Det kan inte vara något annat som gör att jag bara går ner 1 hg i veckan. 87.3.

25 juni förra året skrev jag:

Jag vägde mig i morse och då vägde jag 101, 5. Mmm. Petig med decimalerna...Det betyder att jag gått ned 6,5 kg på knappt 2 månader och det är ju otroligt fantastiskt bra!

Min idé var att jag i alla fall skulle väga 20 kg mindre än det. Jag gnäller idag. Jag försöker läsa Anna för att bli glad. Men inte ens det hjälper.





4,6

Den 23 juni förra året skriver jag:

Tills jag gått ned hälften av det jag vill gå ned, det vill säga när jag väger 86 kg kommer jag att vara extremt återhållsam med kolhydrater. Desto generösare med fett.

Jag trodde att det skulle gå fortare. Men nu är jag snart där. I värmen är jag också. Dricker kopiösa mängder vatten! Väger fyra kilo mer på kvällarna än på morgonen = ).

Good lord

Nu! Det rör lite på sig 87.5 och jag tackar för det.

Vad har jag gjort av mina punkter i förra inlägget här nedan? Jag har inte bokfört. Jag har jobbat som en liten dåre. Turisterna verkar inte göra annat än att äta! Men jag har minskat kolhyrdraterna. Jag har tålamod och jag läser min egen blogg.

Mitt första inlägg handlar om hur man hamnar på en sådan hög vikt. Jag skriver:

När man ställer sig på vågen och den visar 108 kilo kommer det faktiskt inte som en överraskning. Överraskningen är mera att ställa sig på vågen! Det hade jag inte gjort på länge.

Jag beskriver ångest och ilska. Hur ska man bli av? Jag känner igen frustrationen. För efter den här starten kommer en lång rad av glada tillrop: "Det går bra, det går bra" men just nu gör det inte riktigt det. Jag har stått still, stått still, stått still och frustrationen är samma som då - innan LCHF. För nu har jag LCHF och ÄNDÅ. Uthållighet. För det jag skrev då som sista ord gäller då som nu:

Jag står inte ut. Jag måste göra det här på mitt vis. Sextiotre kilo är mitt mål. Jag vill ställa mig på vågen och vråla:
-Det kan inte vara möjligt!

Fast då ska den visa 63.

5.0

Så här gör jag

Tack för uppmuntrande mejl och tips på kroppsomskakning!

Så här är min idé:

1. Bokföra vad jag äter under den kommande veckan, dvs räkna fett, kolhydrater och protein. Precis som jag gjorde när jag började den här livsstilen.
2. Om jag inte har en fördelning där fett-andelen är betydligt högre än kolh+prot ökar jag fettet.
3. Jag minskar kolhydraterna ytterligare nu när det är varmt och jag har en tendens att samla på mig vatten.
4. Bli läsare av min egen blogg. Många kloka tankar finns där.
5. Ha tålamod.

Hälsningar från gymmet

Måtten
Idag gick jag till rygg-träningen i samma kläder som jag hade för ett år sedan. Det fladdrade och det kändes väldigt skönt. Runt mina höfter är 18 centimeter försvunna. Var var? Äsch, det spelar ju ingen roll, jag vill inte ha dem tillbaka. Magen har 14 försvunna centimetrar. Under sommaren ska jag sköta min ryggträning bra, och till hösten ska jag köpa alldeles nya fina träningskläder.

Vikten
Läs mitt inlägg från i helgen.




0.9

Då - skräck på vågen. Nu - ett år senare

I april förra året - skräckupplevelsen på vågen = ). Lite senare viktväktarna.

Ett år senare

Då 108 kg. Nu 88. Minus 20 kg alltså och jag ger mig själv en stor beundrande applåd!!!

Då: Viktväktarnas metod är lösningen och för ett år sedan gick jag dit. Fyra veckor senare och tre kilo mindre slutade jag, bestört över kosthållningen.

Med 105 kg kropp grät jag först en vecka. Därefter hittade jag Anna och Kostdoktorn och under juni månad famlade jag för att hitta rätt när det gäller LCHF. 25 juni när jag börjar blogga vägde jag 101.5. Enastående. Så viktminskare har jag nu varit i ett år. Men gränsen för livsnjutare - som LCHF verkligen medger - drar jag 15 juni. Då återkommer jag med Facit i hand-filosoferande.

Valborg

Då var det dags att fira heliga valborg. Mitt tåg går om ett par timmar och det ska bli skönt. Jag brukar mest sova på tåg. Först tänker jag att jag ska titta ut och njuta av naturen, sen börjar det skaka och strax söder om Södertälje...ja, då slumrar jag in. Ganska skönt.

88.9 today

Lilla hekto lilla hekt

89.3 och jag ska verkligen för allas våran skulle skriva mycket i nästa vecka!






1.0

Påsken är hektiskt

Oj, svacka! Äter mest hela tiden känns det som. Jobbar idag men ledig i morgon. Ska hinna promenad nu... Puh!

89.4 ...







1.3

Ute på vift i solskenet

Nu är jag tillbaka igen. I mailbox fanns fråga

när tror du att nå kommer att nå ditt mål?

Jag vet faktiskt inte. Nästa år någongång. Det är inte viktigt när. Jag är bara säker att! Utom i morse när jag vägde mig ... då vågen pekade på 0.4 mer än förra gången. Men, men. Sådant händer.

89.4


1.2

Morgonstund har guld...

89.0

Den här helgen blir...tuff. Jag jobbar många timmar. I gengäld mycket ledighet nästa vecka. Puh.






0.6

Dagens

Kliver upp på vågen och

89.2

Jag står och läser en stund. = )

I övrigt har jag tittat på den egendomliga "fett-debatten" på tv. Jag brukar tänka att är det så här all nyhetsrapportering sker så får man verkligen ta det mesta med många nypor salt. Sen tycker jag att Annika D var för hård och onyanserad i morgonprogrammet. Som en ångvält. Jag önskar att andra läkare och forskare kommer att kliva fram och prata om kost.

Kompensationblogg

Min fina dator!

Jag väger mig en gång i veckan. På fredagar. I början vägde jag mig oftare, på samma sätt som jag vägde mat ibland. Nämligen för att kontrollera att jag var på rätt väg. Nu försöker jag väga mig en gång i veckan för att få lite rim och reson.

Då när jag vägde mig ofta (varje dag...) kunde det se ut så här:

måndag 99.3
tisdag 99.4
onsdag 99.2
torsdag 99.2
fredag 99.1
lördag 99.3
söndag 99.2
måndag 99.0

Under veckan hann jag alltså med flera "men vad är det här!", "står jag still?" och "åh vad bra!"
och det sistnämnda är bra för kropp och själ, men de två första utropen är negativa och stressande. Så-slutsats: Jag väger mig en gång i veckan. Resultat av mitt Anna-tänkande!

Fast jag är ju inte mer än människa...När nu vågen så vänligt tagit mig till en ny skala (i fredags) kunde jag inte låta bli att ställa mig idag också för att se att ytterligare 3 hg inte vägdes in. Jag skulle ha fotograferat vågens display för jag njuter så oerhört av att börja läsa en 8 istället för en 9 eller ännu värre en 10!.

Hur var det i början?

När jag lämnade VV kändes det som om jag ville dö. Om inte de var min väg ut ur övervikten, vad skulle jag då göra? Jag googlade viktminskning etc och kom av någon slump i kontakt med Kostdoktorn Andreas och Anna. Dessa två personer gav mig två olika perspektiv på samma sak. Kostdoktorn var den vetenskapligt analytiske där jag kunde lära mig om kroppen och hitta argument för LCHF. Anna den coachande och positiva som lärde mig att vara snäll mot min kropp (inte sätta upp datum för ett visst viktmål till exempel).

Samtidigt fanns en osäkerhet. Vad gäller för mig? Vad kan JAG äta? I slutet av juni skriver jag:

Så här i början tänkte jag rent ut sagt strunta i att väga mäta mat. Men från den här veckan ska jag vara något mer metodisk. Eller skaffa mig lite koll. Totalt. Räknade ut att jag käkat typ 1700 Kcal idag. 170 gram protein. 96 gram fett och 12 gram kolhydrater. Det låter oproportionerligt mycket Protein. Tänker på Dahlqvist som säger 100-80-20. Eller SSS som säger högt ratio. mitt blir ju bara 0,53 vilket är alldeles för lågt. Får öka fettandelen och minska protein. Eller också har jag räknat fel. Eller också struntar jag i det.

Jag väger maten så småningom, slår upp i tabeller för att skaffa mig en uppfattning om sakers fett- och kolhydratinnehåll.

Jag hade då en idé om att föra in fler livsmedel, som nötter och fil. Men jag har sedan dess lärt mig att jag är extremt känslig för kolhydrater. Alla kolhydrater. Lite för mycket grönsaker gör att vatten samlas i kroppen och tar ett par dagar att försvinna. "Party" av typen gräddsås, vin och nötter leder till ännu flera vattendagar. Det är inte värt det. Jag tar lite youghurt ibland, typ en gång i månaden och då i mängden 2 matskedar.

I höstas åt jag för mycket ost och gräddsåser, tror jag och jag ökade grönsaksmängden dessutom. Det ledde till att jag i princip stod still i vikt.

Sammanfattning
Jag äter idag på samma sätt som i början. Nämligen: Hur mycket kött/fisk/kyckling etc som jag vill. Hur mycket smör som jag vill. 1-2 dl blandad sallad till lunch och middag. Någon gång 1 msk jordnötter, eller youghurt eller grädde. Någon gång i veckan ett par skivor ost.

På 4 veckor med VV-kost gick jag ner 3 kg: från 108 - 105. Sedan kom LCHF. Nedtrappning i 2 veckor, sedan enligt ovan. Det gav ytterligare 3,5 kg på ett par veckor. På 9 månader har jag gått ned 15 kg med LCHF (totalt 18). Men det bästa är att jag inte känner något sug. Jag äter det jag tycker är gott. Jag är piggare, har inga blodsockerdippar och mår allmänt sett bra.

Plus och minus och lite till

Först plus! Tjoho 89.9 och nu är jag under det magiska strecket!!

Sedan minus: datorn gick sönder. Det var inte första gången. Eller snarare. Det var första gången för den HÄR datorn. Hårddisken "kraschade" vilket ju är samlingsnamnet på alla problem som gör att man inte kan läsa dess innehåll. Jag hade förstås backup. Dessutom skaffade jag ett rescue-program som gjorde att jag kunde återställa. Slutligen köptes och installerades ny hårddisk. Så nu så. Tillbaka ett några hekto lättare samt fattigare. = )

Slutligen lite till: Jag noterar ett högre läsarantal vilket säkert beror på att LCHF lockar allt flera. Jag har fått några förfrågningar i mejlen om vad jag åt i början och liknande och eftersom det nu gått snart nio månader sedan jag åt min sista potatis tänkte jag att jag kunde skriva ett eget inlägg med utvärdering av den perioden.