Skåpen ekar tomma...

Frukosten denna morgon blev...2 ägg mosade i smör. Ingen kulinarisk höjdare precis! Jo, lite gott var det förstås. Ägg ÄR ju gott, men återigen...jag måste göra ett ryck upp ur slentrianen med min mat! Jag började att göra en egen kokbok (dvs skriva in LCHF-recept) med angivelser av hur mycket näringsämnen var i etc.

Efter semestern har allting bara tuffat på i en maklig takt och inget nytt under solen har kommit in. Det går ju inte an. Nu ska jag titta på recept igen, som sagt skriva matlistor ett par veckor samt forska vidare på kroppens mysterier. Som till exempel varför kroppen bränner fett när den får fett.

Härliga...måndag!

En vidareutveckling på Annas kesoplättar.

2 ägg och en äggula.
En halv burk avrunnen keso (125 gram)
2 msk kokos.
kanel och ingefära.

Den här gången rörde jag ihop ingredienserna, dvs inte stavmixat. Stekte på låg värme i smör.

Mycket gott!

Idag provade jag farmors kappa och jag kan knäppa den! Men jag tror att ett par centimeter till måste bort runt rumpan för att den ska sitta snyggt. Den var för lång och jag ska be min granne - som är sömmerska! - korta den så är den färdig att användas om en månad.

Vägning vecka 39

Nu kan jag fira 3månaders bloggande! 25 juni vägde jag 101,5 och idag väger jag 95 kg prick. Som jag har skrivit tidigare rasar jag inte precis. 6,5 kg på 3 månader är mera som "sakta men säkert." Totalt 13 sedan i maj. Duktiga jag!

En annan viktig skillnad är att jag är pigg och jämn i humöret. Samt att jag går uppför en backe här i området utan att bli andfådd

Runt höfterna har 10 centimeter försvunnit, runt midjan nästan lika mycket. Mina lår lyckas jag aldrig mäta. Måttbandet glider bara undan! För att inte tala om överarmarna.

Hur som helst. När det gäller mitt ätande ska jag ta och göra en 3veckors kontroll-station. Hur mycket av P, K och F äter jag under en måltid och under en dag? Jag vet att jag äter ganska mycket ost. Vad händer om jag minskar? Ja, lite sådant ska hända de kommande veckorna.

Handen snabbare än hjärnan

Oj! Jag skulle publicera en kommentar, mentryckte på delete istället. Jag hann inte se vem som skrivit den men jag tror att jag hann se en länk till:

Fett bra mat

innan handen gjorde sitt...Jodå. På den sidan finns goda recept, inte minst på såser och röror.

Måltidsordning - again

När man lägger om en viss livsstil - som t ex att börja äta på ett helt nytt sätt behöver man ofta en tydlig guide: "gör så här". När jag efter fyra maj/juni-veckor grät över viktväktarnas metod famlade jag, som bekant, runt och sprang av en händelse över Anna och Kostdoktorn. Jag lärde mig om vad LCHF är och jag ändrade menyerna.

Efter att ha läst GInoll ändrade jag också hur ofta jag åt. "Mellanmål är ett otyg" eller något liknande sägs i boken. Så har jag gjort i drygt tre månader nu. 12-15 gram kolhydrat om dagen. Inga mellanmål som regel. Så säger inte Kostdoktorn eller Anna. Här finns inga mellanmålsrestriktioner. Skaldeman är tämligen dogmatisk i sin bok. "Gör så här, annars..." men jag tycker det vore intressant att läsa mer om detta med måltidsordning. Finns någon som provat tre mål och dagen ändrat och vad hände då? Och någon som tvärtom ökade huvudmåltiderna och la av med mellanmål och vad hände då?

Recepttips önskas.

Jag äter väldigt lite grönsaker. Det betyder ungefär en kaffekopp spenat eller sallad. Ni vet, max 12 gram kolhydrat per dag (och jaja, påminn mig inte om den där tuggummi-orgien). Jag räknar inte just nu. Bör nog göra det igen för att ha lite koll.

Hur som helst. När jag letar recept är det svårt att hitta måltider med den kombinationen. Jag måste ju bli mätt, alltså äter jag fett. Men det vore kul att hitta både moderna och varierande recept där varje måltid har lågt kolhydratvärde. "Det är väl bara att ta bort grönsakerna" kanske någon säger. Visst, jag kan anpassa och det gör jag. Men vem har tänkt till ordentligt på roliga kryddsmörsvarianter, genomtänkta och omväxlande måltider med moderna kryddor och med ytterst lite kolhydrater? Ge mig tips!

ojojoj vilken helg!

En avkopplande helg. Vi gjorde ingenting...annat än promenerade, drack vin och pratade. Kul! Jag gjorde en god rätt - köttfärsrullader! - där jag blandade blandfärs med kryddor och en gräddskvätt. Därefter gjorde jag rutor ca 1 dm i kvadrat och la på lufttorkad skinka och rullade till en rulle. Rullarna stekte jag på svag värme och sedan fick de puttra i grädde. Mycket gott! Jag åt sallad till och lite avocado. De andra är fast i ris-träsket = ).

I helgen är det bokmässa i Göteborg. På Annas blogg läser jag att hon ska vara där och presentera sin bok. Duktigt! Själv skulle jag inte tordas. Visst är det en bragd att gå ner många många kilo. Men det finns också ett förakt för att man tillät sig själv att gå upp till den höga utgångsvikten. Det föraktet skulle jag inte vilja möta så publikt som vid en bokpresentation.

Å andra sidan är det just så här, som Anna gör i sin bok, man kan förklara hur det gick till.

Saxat från mail

"Har du inte ätit något "förbjudet" sen du började med LCHF?"

Nej. Förutom fyra paket tuggummi som du kan läsa om i föregående inlägg så har jag inte ätit något "förbjudet". Ingen pasta, ris etc. Inga under-jord-grönsaker. Ingen frukt. Inget bröd. Ingen filmölk eller youghurt. Inga nötter. Inga bönor etc.

Jag dricker vin om andan faller på. Hellre rött än vitt. I takt med att jag går ner i vikt kommer jag att plocka in fler saker på min äta-lista. Men bara från LCHFs okej-lista förstås.

Torsdagsvägning och inget tuggummi

Nu bär det av till Öland. Kul! I samma jeans som jag hade förra gången jag var där, 2004 = ). Därav torsdagsvägning.Ställde mig på vågen som visade -0.4 kg sedan i fredags. 95.8 och det är härligt att tänka tanken att jag snart går in på den nedre delen av 90-skalan!

I somras skrev jag om hur jag ätit tuggummi - strong spearmint - och om vad sockeralkohol är för något. Häromdagen åt jag tuggummi igen. Och det måste jag sluta med inser jag! Jag petar i mig ett paket j**igt snabbt - en smula desperat - som om jag vill ha hela munnen full av den där sötstarka smaken. Om det är smaken, sockeralkoholerna eller vad törs jag inte säga, men härmed är det i alla fall tuggummiförbud utfärdat. Jag avskyr det där sättet att "stoppa i" mig.

Jag minns att jag läste hos Anna i ett äldre inlägg, hur hon hade ätit nötter och torkad frukt i en blandning och plötsligt märkt det där "i-vräkandet". Hon förbjöd helt enkelt sig att äta en sådan blandning igen.

Dock. En sak jag märkt sedan långt tidigare är att jag inte kan dricka smaksatt mineralvatten förutom citrus. Det finns de som har kaktus eller päron (Loka eller Ramlösa) som lite smaksättning och jag tycker de är som att dricka sockerdricka. Skitäckligt. Så det måste vara en kombination när det gäller tuggummifenomenet: mera njutning av att ha munnen full på något vis. Jag har inte varit någon godisråtta, dvs jag har inte ätit plockgodis etc på åratal. Möjligen en bit choklad. Så det är något annat som startar handen att ta en bit till.

Hur som helst. Slutsatsen av denna långa blablabla = ) blir: Inget tuggummi!

Valkarnas placering

Jag blir smalare på de mest konstiga ställen. I ansiktet, brösten, låren. Midjan är förvisso åtskilliga cm mindre än i maj, men den minskningen uppstod i början. Nu vette tusan. Det betyder att jag börjar få formen som en...spole! Eller ett A som står på ett V
A
V

Förstår ni? Vad skulle stilpoliserna kalla detta?

Hekto hit och hekto dit

God morgon. Notera tiden på inlägget. Gäsp. Iallafall: 96,2 vilket är minus 3 hg. Bra! Känner mig en smula säregen idag. Vattenfylld och tre kvisslor på hakan. Say no more.

I natt jag drömde...

I natt drömde jag att jag läste en blogg om nyheter och att man där refererade till den här bloggen! Mycket konstig dröm. Jag tog det i alla fall som ett tecken på att det var dags att skriva ett inlägg.

Anna skriver om att hon var ute och sprang häromdagen vilket hon tyckte var fantastiskt.
Själv känner jag mig stel som en "gammal kärring" eftersom jag inte tränat min rygg på tre veckor. Jag förstår mig själv i och för sig. Tiden har varit obefintlig - jobbet tar massor - och jag ogillar att till gymmet när det är för mycket folk. Samtidigt: om det vore medicin mot cancer, typ, skulle jag ju inte hoppa över på grund av tidsbrist. En smula korkad jämförelse, men ni förstår tanken, eller hur. Dagen idag börjar jag i alla fall inte förrän sent och klockan 9 går jag iväg. Så kommer det att bli alla onsdagar framöver. Och min rygg bugar och tackar för det. Men jag skulle behöva ytterligare en dag för att det ska bli riktigt bra.

I övrigt lever jag på en meny med 6 olika rätter ungefär. Jobbet - igen... - gör att jag hemma inte har tankarna på nya recept osv. Men efter semestern nästa månad tänkte jag att det skulle bli skärpning. Jag ska köpa en kamera och laga mat och fotografera och lägga ut här. Bloggen är ju min egen inspirationskälla och dokumentation under vägen till 63 och därefter 63-livet. Då måste det ju bli ännu lite festligare! = )

Jag lägger till ett nytt mål på min mål-lista nämligen att vara under 30 kg:s övervikt. Tanken "jag har nästan femtio kilos övervikt" i förhållande till "jag har knappt trettio kilos övervikt" är stor skillnad. För mig.

Ett steg i taget. Det här ska gå bra!

Tårtkalas idag

En god vän fyller år och jag är bjuden på kaffe och tårta. Nu äter jag ju i sig inte tårta utan tänkte ta med mig ett par kesoplättar i stället, vilket jag nogsamt meddelat så att inte värden blir ledsen i ögat.

Det får mig att fundera över detta med sötsaker. Som godis och tårta. Det är gott tycker jag, och jag kan i sig tänka mig att jag kommer att äta det någongång under resten av mitt liv. Sedan. När resan till 63 är avslutad. Då handlar det om att stå på 63ans perrong om man säger och inte dras ombord på något tåg tillbaka till högre vikter. För att kunna stå kvar där och må prima kommer jag äta som jag gör idag, med några fler livsmedel adderade till äter-listan. På den listan kommer att finnas en kolumn som heter Högtidsmat eller något liknande. Vilket kan innefatta en remsa tårta. Eller kanske kommer jag bara tycka att det är äckligt. Vad vet jag.

Häromdagen läste jag ett inlägg någonstans där en kvinna menade att bara tanken på att avstå från godis gjorde att hon inte kunde påbörja en omläggning till LCHF. Att hon skulle avstå från godis för alltid var hennes hinder att börja.

Jag vet inte men jag tror man får betrakta sig som allergisk mot kolhydrater i större mängder, dvs mer än 20 g om dagen. Men det är som jag och djurallergin, jag träffar dem ju ibland och någon gång gullar jag med en hund. Och så vet jag att jag blir sjuk några dagar. På samma sätt kanske det funkar med kolhydrater. Att äta en remsa tårta eller ett glas champagne eller en nybakt limpbit. Och sen må dåligt några dagar. Eller också riskerar man att vara tillbaka i träsket? Vad vet jag, som sagt. Det är då det.

Nu ser jag fram emot mitt kalas!

Men nu är det i alla fall vägdag!

Good morning vågen! Minus 0.5 sedan förra veckan och 96.5. Hurra! Jag kollar och ser att jag gått ned 2.5 kg den senaste månaden. Det är ju strålande.

Jag ser att jag började blogga den 25 juni, dvs för 2 och en halv månad sedan. Då vägde jag 101,5 och nu 96.5. 5 minus bara av att blogga!

Skämt åsido. Jag är så nöjd. Jag äter goda saker 3 gånger om dagen. Jag är inte sugen. Jag är inte trött.

Kära pålitliga köttfärsbiffar

I måndags lagade jag 1,2 kg köttfärsbiff. Det blir 12 stycken när jag gör dem. 2 delar fläskfärs 1 del nötfärs. Denna gången fyllde jag dem med lite fetaost. När jag kommer hem är det så enklet att koka några blomkålspluttar från fryspåsen, mixa dem med grädde (inte mycket blomkålsmos ännu, 1/2 dl) och mikra biffarna. Enkelt, enkelt.

Jag smygvägde mig i morse. Ganska korkat faktiskt. För det första "smyg" för vem? Det är ju bara jag som bor här! Och för det andra är ju min vägdag i morgon. Så gud vet vad som for i mig.

Idag tänkte jag att när jag gått ned hälften, dvs 22,5 kg ska jag få äta lite nötter ibland. Lyckos mig! När jag gått ned 15 ska jag införa en tallrik fil i veckan. Med kanel och ingefära i. Det ser jag fram emot. Det är den stora fördelen att göra som jag gör. Dvs, spara ett antal saker från "tillåtet att äta"-listan och föra in dem allteftersom. Då har man saker att se fram emot!

VARFÖR äter du?

Jag lyssnade på ett program som heter Kropp & Själ igår. Man pratade om att det viktiga är inte vad man stoppar i sig utan hur och varför. "Hur" kunde illustreras med att tjocka äter för mycket och för fort och därför inte hade någon uppfattning om hur mycket det blev. Ett sätt var därför att använda sig av en Mandolean, en apparat som hela tiden förser en med uppgifter om takt och mängd. "Varför" pratade Lisbeth Stahre om. Att vi gärna tröståt och man därför skulle, enligt hennes metod, skriva upp en dagbok kring vad som händer och hur man åt i förhållande till vad som hände.

Jag kan hålla med om både "hur" och "varför". För stora portioner, för många portioner och godis när "den jävla chefen" skällt eller bussarna är försenade - där har väl alla tjocka varit. Men det är bara en del av lösningen. Det går inte att komma runt "vad". Om Sverige, och för all del västvärlden, ökar i vikt och drar på sig sjukdomar, måste det finnas fler faktorer än att vi är stressade och faller till föga för allt större chipspåsar.

Nämligen: dra ner på kolhydraterna och ät bättre fett. Då blir jag mätt. Tröstätning förutsätter att alla tjocka är nedstämda. Läs Annas blogg som ett motsatt exempel.